#15 – Spaningsrapport 7S, och dess 8 punkter (2025)

7S är en av Försvarsmaktens klassiska minnesregler, men har funnits i lite olika former genom åren. Trots minnesregeln långa historia, har många svårt att använda minnesregeln, och därför kommer denna artikel titta närmare på minnesregeln och hur den kan praktiseras.

Minnesregeln 7S är avsedd för att komma ihåg de uppgifter som skall ingå i en spaningsrapport i syfte att man inte skall missa kritisk information när man rapporterar. Genom åren har antalet S gått från fem till 8, trots att regeln fortfarande heter 7S, och även gått från att vara en missa-inte-lista, till att bli den formella strukturen för rapportering av underrättelse.

7S en synonym till en akronym

Språkmässig kan 7S beskrivas som en synonym till akronymen (initialförkortningen) SSSSSSS, som är en minnesregel för spaningsrapporter och som står för:

Stund
Ställe
Styrka
Slag
Sysselsättning
Symbol
Sagesman

Orden som 7S står för är frågor som skall besvaras i en spaningsrapport. Meda vi idag ofta gärna ser rapporten i just den ordning som minnesregeln anger, var det från början bara en minnesregel för att stämma av att man fick med relevant information när man rapporterade.

Historik

7S har en föregångare i minnesregeln 5S, som uppträdde första gången i Soldaten i Fält 1953 (SoldF 1953) på sida 115, där den dock skrevs i formen ”SSSSS”, och är därmed antagligen Försvarsmaktens äldsta akronym (initialförkortning).

Stund
Ställe
Styrka
Slag
Sysselsättning

Det ges i SoldF 1953 ingen tydlig vägledning för innehållet i punkterna, utan det hela beskrivs enligt följande:

Vad skall rapporten innehålla?
För att inte glömma något kan Du lämpligen besvara följande frågor:
Stund Ställe Styrka Slag Sysselsättning
Skilj på det Du själv sett och det Du fått höra av andra spaningsorgan eller av ortsbefolkning.
Exempel: En spaningspatrull med uppdrag mot Berga får under framryckningen höra av ortsbefolkningen, att 300 man kl 1000 rastade där.
FEL: Kl 1000 rastade 300 man i Berga och …
RÄTT: Enligt uppgift från ortsbefolkningen rastade kl 1000…
Ge dig i regel inte in på att bedöma, vilka förband de upptäckta styrkorna kan utgöra. Rapportera endast vad Du sett eller kunnat i detalj räkna. Din chef har bättre underlag än Du för att bedöma fiendens styrka.
Exempel:
FEL: Ett fi regemente på väg mot Sjöbo
RÄTT: Kl 0930 fi kolonn inf i bilar och artilleri på marsch över Berga mot Sjöbo. Täten vid…
RÄTT: Kl 0930 hade 36 artpjäser och omkr 600 man inf med terrängbilar passerat Berga. Marschriktning Sjöbo.

Notera att man i exempel för rätt, inte följer ordningen på orden i minnesregeln. Detta eftersom det vid tiden bara ansågs viktigt att få med uppgifterna. Det är först senare som ordningen på orden också kommer att bli formatet på rapporten.

Minnesregeln saknas dock i Hemvärnsmannen i Fält 1956, vilket visar att minnesregeln 1956 inte var lika inarbetad som 7S är idag, eftersom den inte var självklar nog för att finnas med i boken för hemvärnssoldater.

Minnesregeln SSSSS återkommer i samma form i Soldaten i Fält 1960 (SoldF 1960) på sida 135 och i Soldaten i Fält 1965 (SoldF 1965) på sida 137.

I SoldF 1960 och 1965 är instruktionen identisk och inspirerad av instruktionen från 1953:

Vad skall rapporten innehålla?
För att inte glömma något kan du lämpligen besvara följande frågor:
Stund Ställe Styrka Slag Sysselsättning
Exempel:
Kl 1353 vid Ås kyrka, två stridsvagnar och omkring 20 man. Truppen gräver ned sig.
Skilj på det du själv sett och det du fått höra av andra spaningsorgan eller av ortsbefolkningen.
Exempel: En spaningspatrull med uppdrag mot Berga får under framryckningen höra av ortsbefolkningen, att 300 man rastade där kl 1000.
FEL: Kl 1000 rastade 300 man i Berga och …
RÄTT: Enligt uppgift från ortsbefolkningen rastade kl 1000…

I Soldaten i Fält 1 1972 (SoldF 1 1972) på sida 85 finns samma 5S listade, med kompletteringen av begreppet ”Minnesregel: Fem S”, och det verkar vara här man för första gången formaliserat begreppet antalet S som synonym till akronymen av upprepade S. Beskrivningen av 5S i boken betydligt enklare än tidigare SoldF, och återges bara genom minnesorden och ett exempel på en rapport och anmärkning på kommentarerna. Bland kommentarerna ser man för första gången att man föreslår att använda ett sexsiffrigt tidsnummer för att ange tidpunkt (se mer nedan).

I remissutgåvan till Soldaten i Fält 1986 (SoldF 1986) har man på sida 125 för första gången skrivit ”5S” med inledande siffra, men några månader senare har man i den senare fastställda utgåvan av SoldF 1986 på sida 128 frångått 5S och för första gången introducerat 7S. Även SoldF 1986 har en mycket rudimentär förklaring av minnesregeln, vilket kanske kan tolkas som att minnesregeln blivit så pass etablerad att man inte anser att det behövs en mer omfattande förklaring:

Stund – tidpunkt
Ställe – platsen
Styrka – antal
Slag – objekt
Sysselsättning – verksamheten
Symbol – märkning, nummer eller färg
Sagesman – vem

SoldF 1986 har även den ett exempel på en rapport, som i grunden är samma exempel som i SoldF 1 1972, men där man bytt uppgiftslämnare och datum, men i övrigt är identisk. Man har alltså ännu inte börjat använda minnesregeln som mall för rapporten, utan bara som minneslista över uppgifter att få med i rapporten.

Under 1990-talet börjar en senare version fluktuera i form av 8S, med innebörden:

Stund
Ställe
Styrka
Slag
Sysselsättning
Symbol
Sagesman
Sedan

Den nya varianten blir dock inte fastställd som 8S i Soldaten i Fält 2001 (SoldF 2001) som på sida 192 listar minnesregeln 7S, men nämner det åttonde S:et fristående som ”vid behov”. Eftersom SoldF 2001 fortfarande gäller är därmed den formella regeln fortfarande 7S som begrepp.

Enligt SoldF 2001

Då SoldF 2001 är det regelverk som fastställer minnesregeln 7S, är den nu rådande lydelsen enligt nedan.

SoldF 2001 saknar även den utförligare förklaring kring bruket av 7S, men har som illustration ett missvisande exempel på en meddelandeblankett med en spaningsrapport (dock ej läsbar i PDF-versionen av boken), där man rapporterar fiendeverksamhet med hjälp av UPK, vilket man INTE skall göra (se mer nedan). Vad exemplet dock visar, är att rapporten sker i den ordning som S:en listas i minnesregeln, och indikerar därmed att man skall använda det som format för rapporteringen.

När man skriver rapporten måste man ha i åtanke att man inte gör den för sin egen chef, utan att den skall förmedlas vidare till en stab där någon som inte varit på plats eller känner uppgiftslämnaren skall sammanställa information och bygga en helhetsbild utifrån flera olika rapporter. I detta arbete kan detaljer som förefaller ovidkommande för observatören placera information i sammanhang. Om ett fordon bär uppenbara skador av strid kan den kopplas till stridshändelser och vid identifiering på flera olika platser bygga ihop ett rörelsemönster som kan tala om för underrättelsebefälet vad motståndaren gör. Vid rapporter där man inte kan identifiera samma skada, kan man sedan dra slutsatsen att det är andra enheter och på så sätt bygga vidare på informationspusslet.

För att bättre förklara hur man skall praktisera punkterna 7S och det åttonde S:et, ges nedan en utveckling av varje punkt var för sig.

Stund (1) – tips och råd

Stund anges med tidsnummer. Tidsnummer byggs upp av sex siffror, två för dag i månaden, två för timme och två för minut. Onsdag 2020-03-04 kl 21:15 blir då 042115. Man använder alltid sex siffror, även om man har inledande nollor. Genom att använda tidsnummer vet man vilken dag som uppgiften kommer ifrån. Att månad inte finns med beror på att man förutsätter att man klarar av att hålla isär uppgifter som är över en månad gamla, men bruket av dagens nummer förhindrar att man tar fel på vilken dag som avses i rapporteringen och misstar gamla uppgifter för färska.

Det är viktigt att tiden som anges är tiden för observationen, och inte när man rapporterar eller att någon anger tidsnumret för när denne tagit emot uppgiften. Finns ingen tid för själva observationen (vilket kan vara fallet vid andra handsuppgifter), behöver det tydligt framgå att man anger tidpunkt för rapporten och att därutöver försöka ange ungefär när observationen gjordes och tydliggöra att uppgiften inte är exakt.

Ställe (2) – tips och råd

Plats anges normalt med koordinater. Militärt skall man numera använda MGRS som koordinatsystem, men eftersom det inte finns på de flesta kartor man kan köpa i handeln, kan man eventuellt tvingas att använda RT90, WGS-84 eller något annat. Därför är det bra att med koordinaterna ange vilket system man använder om det kan finnas minsta tveksamhet.

Exempel på koordinater i olika koordinatsystem som anger samma plats:
MGRS: 34VCL3330680074
UTM: 34V 333306mE 6580074mN
WGS84: 59°19’35.4″N 18°4’12.6″E
WGS84 DDM: 59°19.589’N 18°4.211’E
WGS84 decimal: 59.326489, 18.070179
RT90: 6580599, 1628933
SWEREF99 TM: 6580434, 674676

(Den förste att klura ut vad angiven position refererar till kan skriva det bland kommentarerna nedan.)

Man använder inte utgångspunkter på kartan (UPK) när man i en rapport anger motståndarens position. Detta eftersom det skulle kunna röja det egna UPK-systemet. Om meddelandet snappas upp av motståndaren och de då kan identifiera UPK-referensen utifrån rapporter om deras verksamhet kopplat till UPK:er, då kan dom också klura ut våra positioner som anges med samma system. Skall man ange motståndarens verksamhet utifrån UPK, behöver man ha ett UPK-system för egen verksamhet och ett UPK-system för fientliga observationer.

Styrka (3) – tips och råd

Sträva efter att vara så exakt som möjligt och ange antal, eventuellt kan du ange ”minst …” om du misstänker att det är fler än du kan bekräfta. Undvik att ange förbandsstorlek, eftersom det lätt kan misstolkas i senare handläggning. Är det svårt att räkna, exempelvis vid fotburet infanteri i terräng, kan man istället ange ”bedömt i plutons storlek” för att indikera storlek och ändå inte ge sken av att uppgiften är mer exakt än den är.

Slag (4) – tips och råd

Ange slag så gott du kan. All information är värdefull för den som sammanställer underrättelserapporterna. Att bara skriva ”fordon” ger inte mycket underlag för stabens sammanställning, kan man exempelvis ange om det är hjul eller band, antal axlar, karakteristiska drag, om det har beväpning, om det bär trupp, bepansrat eller obepansrat, då bidrar det till helhetsbilden för den underrättelsebefälen som tar emot ordern.

Är du utbildad på fordon är det mycket värt för mottagaren att få exakta uppgifter, saknar du kunskap för att säkerställa att du inte ger felaktiga uppgifter skall du inte gissa vad du tror du ser. Ser du exempelvis att det rör sig om fordon av typ BMP, men inte kan avgöra om det är BMP-1, BMP-2, BMP-3 eller BMP-4, då anger du att det är BMP. Kan du inte avgöra vilket fordon det är, kan du försöka beskriva det du ser och försök då ange om det är hjul eller bandgående, om det har ett stort eller litet torn, hur många bärhjul om det är bandgående och axlar om det är hjulgående, storlek, var det finns luckor för att ta sig i och ur fordonet och du kan identifiera någon form av utrustning (eldrör, antenner, robotar, mm) på utsidan av fordonet, med mera. Genom att ange detaljer kan underrättelsebefälet exkludera alternativ när man sammanställer uppgifterna.

Sysselsättning (5) – tips och råd

Det är bra att få veta var man såg en motståndare, men för att man skall kunna dra mer slutsatser behöver man förstå vad dom gjorde när dom observerades. Var dom under transport, stod dom still och väntade, fyllde dom på förbrukning (ammunition och drivmedel), genomförde dom reparationer eller höll dom på och förberedda försvar. Allt är information som kan bidra till att förklara för underrättelsebefälet vad som är i görningen.

Symbol (6) – tips och råd

Symboler kan hjälpa underrättelsepersonal att avgöra skillnader mellan förband och även identifieraförband. Genom att kunna klarlägga att det rör sig om samma eller olika enheter som förekommer i olika rapporter, kan man klarlägga förbandsrörelser och förbandsstorlekar. Kan ett förband även identifieras kan det innebära att man tillsammans med annan underrättelse klargöra vad förbandet har för uppgift eller hur förbandet förväntas uppträda.

Rapportera därför symboler, flaggor, markeringar, registreringsnummer och allt annat du kan identifiera som unikt på fordonen. Även skador eller avvikande utrustning kan bidra till att sammanställningar av rapporter kan klargöra viktig information som inte är uppenbar för observatören.

Sagesman (7) – tips och råd

Sagesman är den som gjort observationen. Det kan vara en individ eller en enhetsbeteckning. Uppgiften är viktig om det finns följdfrågor med anledning av rapporten, exempelvis om den som sammanställer uppgifterna vill ställa frågor för att kunna sätta rapporten i ett sammanhang. Det kan röra sig om att validera att lämnas uppgift är korrekt tolkad eller för att försöka avgöra om det som rapporterats kan sammanfalla med uppgifter i en annan rapport genom att ställa följdfrågor på detaljer som sagesmannen kanske komplettera med.

Sedan (8) – tips och råd

Punkten avser vad rapporterande enhet gjorde efter observationen. Informationen kan vara viktig för överordnad chef i syfte att veta vad enheten gör härnäst, men även vara ett bidrag i underlaget till det underrättelsebefäl som sammanställer spaningsrapporter eftersom det kan indikera om det pågått observation under längre tid på samma plats eller om det går att skicka följdfrågor till enheten. I värsta fall hörs enheten inte av igen, och då kan uppgiften Sedan lämna viktig information som vägledning till vad som skett och var.

Gissa inte

Avstå helt från att försöka gissa vad som observeras. Var exakt och beskriv istället verksamhet (se exempel på rätt och fel från SoldF 1953 ovan), lämna fakta och inte bedömningar.

Är det något man är osäker på, men ändå vill delge för att man anser det viktigt, markera det då genom att ange ord som ”bedömt” eller ”förefaller”, exempelvis ”fienden förefaller gräva inne bland buskagen och verkar hämta något i fordon som bedöms läggas på marken, exakt verksamhet kan inte avgöras på grund av dålig insyn, kan inte uteslutas att man gräver ned minor eller sensorer”. Det är tydligare än ”fienden håller på med verksamhet i buskagen, exakt vad kan inte avgöras” och inte kanske direkt missvisande som ”fienden minerar i buskagen”.

Svårighet vid mixade förband

Minnesregeln 7S delar upp styrka och slag i två punkter, vilket passar utmärkt om rapporten avser en enda typ av föremål. Inkluderar rapporten observation av flera olika typer, exempelvis olika typer av fordon eller blandat med fordon och trupp till fots, då anges detta på enklaste sätt på rad efter varandra, exempelvis:
– 6 st BMD
– 20 st avsuttna soldater
– 1 st granatkastare

Det är viktigt att förstå att 7S främst är till för att säkerställa att man inte missar information, inte att uppgifterna måste komma punktvis i given ordning.

Ra 180 DART och 7S

Inom hemvärnet används radioapparat 180 (Ra 180) med datarapporteringsterminal 380 (DART). DART har sedan introduktionen 1992 en färdig mall för rapportering med 7S: format nummer 510 ”RAPP*ENLIGT*7*S”.

Formatet ser ut enligt följande (”_” markerar fält att fylla i med uppgifter):

1: R A P P * E N L I G T * 7 * S *
2: T I L L : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
3: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
4: _ _ _ _ _ _ * F R : _ _ _ _ _ _
5: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ S : _ _ _
6: U F R Å N : _ _ _ _ _ U : _ _ _
7: U T N R : _ _ _ _ _ _ S : _ _ _
8: S T U N D : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
9: S T Ä L L E : _ _ _ _ _ _ _ _ _
10: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
11: S T Y R K A : _ _ _ _ _ _ _ _ _
12: S L A G : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
13: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
14: S Y S S : _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
15: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
16: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
17: S Y M B O L : _ _ _ _ _ _ _ _ _
18: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
19: S A G E S M A N : _ _ _ _ _ _ _
20: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
21: – – – – – – S L U T – – – – – –

Formatet redovisas i handbokens pärm 2 med ifyllt exempel på sida 9-16 och 9-17, samt med tom mall i bilaga 10:6 på sida 15.

Rapporten fylls i enligt följande:
– Rad 1: gör inget
– Rad 2: fyll i mottagare
– Rad 3-5: gör inget (fylls i automatiskt
– Rad 6-7: fylls bara i vid vidaresignalering
– Rad 8-20 fylls i utifrån spaningsrapport
– Rad 21: gör inget, avsluta bara meddelandet

Förenklat kan meddelande processen beskrivas enligt följande:
– Upprätta radio och DART i krypterat läge.
– Meddelandet fylls i genom att på DART trycka FMT (format) och ange ”510”, bläddra med Enter-knappen till önskad rad och där trycka på ÄND (ändra) och fylla i önskat värde med knapparna, samt avsluta med Enter-knappen för att byta till ny rad. Meddelandet görs klart genom att bläddra till slutet och trycka på SLT (slut) två gånger. (Saknas TILL-adress, FRÅN-adress och tidsnummer går meddelandet inte att skicka.)
– Sändning sker genom att trycka på ISK (inskrivna meddelanden) och välja en rad i önskat meddelande och därefter trycka på SND (sänd) och därefter på SLT (slut) för att lämna ISK-läget.

Formatet har flera begränsningar, bland annat avseende teckenlängd om man skall beskriva utseende eller symboler. Dessutom har formatet bara har ett fält för styrka respektive slag varför det inte att upprepa dessa punkter om rapporten innehåller flera typer av observationer. Har man blandade observationer, exempelvis olika typer av fordon får man här välja hur man rapporterar. Antingen gör man flera olika rapporter för varje typ av objekt, eller så skriver man exempelvis på rad 11 ”2+3” och på rad 12-13 ”T80+BMP3”.

Värt att notera är att formatet inte har stöd för det åttonde S:et, vilket möjligtvis kan var en bidragande orsak till att SoldF 2001 (som kommit efter utvecklingen av DART) definierar 7S på det sätt som görs, istället för att byta till 8S. Vill man försöka få in det åttonde S:et (Sedan) får man förkortat försöka få in det i fältet för sagesman (exempelvis ”EA, FORTS PTR ENL ORDER”

Passar inte mallen för den rapport man vill skicka får man använda format 100 ”FRI*TEXT*” som medger fritext på 160 tecken. Formatet har två tecken färre än möjliga uppgifter i format 510, men styrs inte av några rubriker.

Stipuleras i HvH

Av alla olika minnesregler som förekommer inom Försvarsmakten, är 7S en av få minnesregler som i Handbok Hemvärn 2018 (HvH) på sida 304 är fast ställd att kunna tillämpas av alla chefer inom Hemvärnet, och som refererar till SoldF 2001 som informationskälla för hur 7S skall tillämpas. Detta gör 7S till en av bara fem minnesregler som HvH fastställer skall kunna tillämpas av Hemvärnets personal.

HvH har i tre upplagor sedan upplagan 2016 fastställt att 7S är en minnesregel som skall kunna hanteras av Hemvärnet, något som också indirekt fastställer att minnesregeln skall läras ut och praktiseras inom Hemvärnet – oavsett om man exempelvis föredrar minnesregel 8S skall formatet 7S läras ut enligt SoldF 2001 och kunna hanteras av alla chefer.

Tips för att öva 7S

Då rapportering enligt 7S är en viktig rutin att behärska, bör den ingå i den kompletterande utbildningen (KU) inom det egna kompaniet.

Vid skjutningar och andra övningar är 7S en bra bakomstation för tillfällen när personalen har väntetid. Ett enkelt sätt att öva är att peka ut något i omgivningen, exempelvis en bil som passerar på en väg eller egen personal som befinner sig en bit bort eller en medförd bild på något fordon som man anger finns vid en punkt i terrängen, och be om en spaningsrapport enligt 7S på uppgiften. Genom att sedan diskutera lämnad rapport kan man i gruppform diskutera vad som kunde gjorts bättre, exempelvis angående om beskrivningen kan misstolkas, om man använde tidsnummer eller om man angav rätt koordinater eller missade några symboler.

Sitter man i en lektionssal kan man visa bilder (exempelvis från SoldF) på situationer på vilka man vill ha en rapport enligt 7S, och då använda aktuell tid och en fingerad koordinat genom att ange en plats där observationen skulle vara gjord. Alternativt kan man hitta ett lämpligt objekt att göra spaningsrapport på från Google Maps streetview.

Ett tips för utbildning är att någon som inte gör samma observation får beskriva hur man tolkar den lämnade rapporten. En övning som kan bjuda på intressanta insikter om hur saker tolkas av mottagaren.

Har man utbildning på Ra 180 med DART är det ett bra tillfälle att också öva på att använda formatmall 510, som borde vara en av de vanligaste mallarna att använda tillämpat under övning och insats. Det kan bli intressanta övningar att formulera uppgifter från en observation till information som passar in i formatet, och definitivt något som kräver övning.

Slutord

Minnesregeln har 7S har utvecklats från 5 till 8 minnesord, men det som skall läras ut är formatet 7S med ett åttonde S vid behov i enlighet med SoldF 2001. Något som alla befäl inom hemvärnet skall klara av att hantera och därför regelbundet behöver praktiseras inom verksamheten.

Det är viktigt att använda formatet och på bästa sätt fylla i korrekta och tydliga uppgifter, och överlåta till högre instans att göra bedömningar av inrapporterade uppgifter – lämna aldrig gissningar i en rapport.

Eftersom vana att använda 7S ofta är bristande och formatet så viktigt för att lämna korrekta uppgifter, är 7S en lämplig bakomstation vid utbildning och övningar av olika slag. Utbildningen kan lätt improviseras om personalen sedan tidigare är bekant med 7S, genom att göra rapporter på det man ser där och då eller utifrån medfört bildmaterial.

Följ Petri-bloggen påFacebookochTwitter

#7S #5S #8S #spaningsrapport #SSSSS #SSSSSSS #SSSSSSSS

© Petri-bloggen, innehållet får inte kopieras för spridning, men dela gärna länken